Konsten att ha pengar.

Sitter i soffan som vanligt, slutkörd efter jobb och powerwalk.

Den här dagen har varit riktigt bra. Fullt upp på jobbet men ändå lugnt. Har bara haft klipp och färg/sling och sen 2 barnklippningar. Men dom var inte så blodiga.
Efter jobbet åkte jag och ställde bilen på gratisparkeringen längre bort eftersom jag skulle ut på powerwalk!

Jag är så himla glad för jag äntligen fattat hur jag ska andas när jag springer. Det är jobbigt dom första 5 minutrarna men sen känns det som jag kan springa hur långt som helst. Och det är så skönt med frisk, kall luft. MEN nu börjar det bli mörkare för varje dag och jag är som bekant väldigt mörkrädd och särskilt när det är skog runtomkring som det är vid Slättadamm där jag springer.

Nu står Jossa bredvid mig och klipper Lisa. Idol står på och vi tycker killarna är kassa. Jag ska snart gå o duscha för jag har svettats järnet. Imorn ska jag tvätta håret för det mina vänner var inte igår!

God natt.

Konsten att vara en god medborgare.

Jag återkommer till att köra bil...

Dt får mig verkligen på sjukt dåligt humör.

Jag körde från Växjö imorse. Och hastighetsbegränsningar är ju till för att hållas. Men jag måste erkänna att det är jävligt svårt. Jag är den som alltid kör alldeles för fort. Jag är den dryga som ligger o trycker i vänsterfilen hela tiden och trycker bakom nån som kör sakta. Så det som irriterar mig mest av allt är dom som ligger o kör 80 på en 90 väg. 60 på en 70 väg osv. Varför gör man detta?
Det är särskilt irriterande när man ligger o kör på en smal jävla väg som vrider sig hela tiden och det är omöjligt att se vad som kommer framför och därför blir det omöjligt att köra om. Jag kör alltid om.

Der har vart en långt dag idag och jag är sjukt trött. Körde från jobbet lite tidigare och när jag kommer hit och parkerar o lägger i pengar i automaten så funkar inte skiten! MEN den tar mina pengar. Sen står det "Vid fel av automat gäller parkering i 1 timme. Därefter gäller avgift." Tror dom att jag tänker stoppa i mer pengar som dom kan ta av mig då elr? Ellr tror dom att jag tänker åka runt och leta efter en annan automat? I så fall tror dom jävligt fel. Och har jag en p-bot imorn när jag kommer ut till bilen så ska jag nog se till att dom ska få den uppstoppad någonstans.

Nu är jag bara trött och irriterad och känner hur huvudvärken trycker bakom pannbenet. Skriver om helgen imorn. Men det har vart en väldigt bra helg och jag hade inte jättestor lust att åka tillbaks till dystra götet.
Hörs!

Konsten att känna sig ful.

Jag känner mig verkligen skitful just nu. Uppsvälld och flottig.

Dagen har vart ganska lång. Kom o tänka på sen sak. Vissa människor kan få en att prata, prata, prata och prata. Igår när jag noppade ögonbrynen på en kvinna pratade vi i oändlighet. Under dom 10 minutrarna hann vi prata om allt från fotboll, skolmassakern i finland och hur internet kan påverka människor bra och dåligt. Munnarna gick i ett. Hon berättade grejjer, jag berättade grejjer. Helt sjukt vad färdigpratad för dagen jag kände mig när hon gick därifrån.

Idag kommer jag knappt ihåg vad jag hade för kunder. Men den började med huvudvärk. Hade en 12årig tjej som sista kund. Jag blir så jävla irriterad när håret är så elektriskt och tovigt. Det är en ilska som byggs upp inom mig som jag inte kan beskriva. Men jag sväljer den. Kan ju inte skälla ut ungjäveln för att hennes hår är elektriskt, eller?

Va in på Gina efter jobbet o köpte på mig lite baskläder och en klänning. Finemank, jag är pank...

Imorn åker jag till Växjö efter jobbet.

Just det, nu är det över. Nu är kontakten i stort sett uppsagd. Du har uppenbarligen inget att säga mig och jag har inget mer att säga dig. Jag försökte men fick ingen respons. Det är nu jag bryr mig, inte om 2 veckor.

Hejdå!

Konsten att vara på dåligt humör.

Jag är väl på hyffsat humör men så har det inte vart hela dagen.

Att köra bil kan få mig på riktigt dåligt humör. Andra trafikanter retar mig. Trafikljus retar mig. Solen retar mig. Radion retar mig. Det finns liksom inget stopp.
Så var det imorse. Fan vad irriterad jag var när jag kom till jobbet. Saken blev inte bättre av att chefen började tjata om en det ena en det andra och sen kom en jävligt stressande försäljare men fula smycken.

Så har det liksom fortsatt under dagen. MEN gott folk det tog slut klockan 15.30 idag.
Då kom min speciella kund. Hon som inte vart hos frisören på "20 år"!
Men jag har sett myyyyyyycket mycket värre.
När hon gick därifrån tackade hon mig och berömde mig och gud vet vad. Jag blev så himla glad att jag nästan fick en liten tår i ögat. Det går inte att beskriva när en kund blir så otrolig nöjd att hon bara hoppar av glädje.

Efter jobbet så åkte jag direkt till slätta damm och parkerade bilen och började min kära powerwalk. Och vet ni!
Idag hittade jag andningen så idag kunde jag jogga lääääääänge. Jag joggade och joggade och joggade och sen joggade jag lite till. Så underbart skönt... Perfekt väder och jag blev klart precis när det blev mörkt. Det är så det ska vara!

Nu har jag ätit 2 stekta ägg och bönor och ska strax slänga mig in i duschen.

Ha det gott folket!

Konsten att sova.

Idag är jag verkligen jättetrött.

Jag glömde berätta igår att jag fick min fterlängtade bok! Köpte den på Tradera.se. Snöstorm och mandeldoft av Camilla Läckberg. Till min besvikelse var den übertunn. Men den kan självklart vara lika bra för det!
Började läsa igår och sorgligt nog kommer den vara utläst imorgon, om inte ikväll.

Jag tror jag ska börja på Stieg Larssons böcker. Nån som har läst dom tre Män som hatar kvinnor osv.?

Jag har sovit sådär inatt. Jag älskar verkligen att sova för det är såååååå jäääääääävla skönt. Så just nu längtar jag till ikväll när jag får lägga mig i min underbara säng igen. MEN innan dess ska jag träffa Fernando!

Nehe ska man ta sig från soffan och börja göra sig "fin" för jobbet kanske...

Tjah.

Konsten att trolla.

Idag har jag varit ledig.

Sov en skön natts sömn och drömde en hyfsat härlig dröm. Ibland var den lite mer privat och ibland var den ganska konstig. Men det var en sån dröm som man inte riktigt ville vakna ur så snabbt. Jag rycktes ur drömmen av att telefonen ringde aggressivt bredivd mitt huvud. Det var mamma. "SOVER DU ÄN??!!"
Ja mamma jag är LEDIG.
När jag är ledig får jag sova hur länge jag vill. Men det förstår inte föräldrar för dom vill att man ska ställa klockan på 7 för att få ut så mycket som möjligt av dagen. Men tänk, även fast jag sov till 11 så hann jag med allt jag hade planerat. Med andra ord:
  • Städa lägenheten
  • Vädra
  • Läsa
  • Ut på powerwalk
  • Handla mat
  • Flytta bilen
  • Laga mat
Jag är glad att jag inte gick upp tidigare för då hade jag bara gått runt och rastlöst undrat vad jag gör hemma när jag lika gärna kunnat jobba och allt är skit.
Men så blev det int nu tack och lov.

Jag har bokstavligt talat legat på alla fyra och skrubbat så svetten har runnit. Badkaret alltså. Men nu blänker det och är vitt som aldrig förr!
Resten av lägenheten är också fin och inget damm syns.

På torsdag ska jag ha en rolig kund (gode gud säg att hon är rolig). Det är nämligen mamman till dom 3 systrar som jag klipper och färgar. Hon tyckte dom va såååååååååååååå fina (skryt höhö) i håret så hon var ju tvungen att boka en tid hon med. Nu är det ju så att hon har inte varit hos en frisör på 20 år, enligt henne själv. Det ska bli intressant att se...

Vi får se vad dagen har att bjuda på imorgon!

Just det! Vill ni veta vad jag lagade för mat? (Jag lagar ju aldrig mat annars)
Stekt bacon, stekt ägg och vita bönor. Jag lät faktiskt baconen (Stavning?) ligga och rinna av på hushållpapper innan jag serverade mig själv. Mm vad gott det var!
Nu sitter vi här med en pickels burk framför oss...

Natt.

Konsten att vara nöjd.

Lugn dag på jobbet. Bläääää....

Färgade utväxten idag. Testade en ny blandning. KNALL LILA!
Fort tvätta bort skiten med djuprengöringsshampot från Hårologi. Super. Men jag är fortfarande lite lilsa i nacken. Fast jag vill att det ska slå över för då håller den fina färgen längre. Blir ju så lätt gulaktigt annars. Ljusfärgen alltså. Inte blekning för den blir gul ändå och det ska jag aldrig sätta i mitt hår.

Jag har ingen rolig dagens kund idag. Men min första kunde berättade att hennes man köpte smycken till henne hela tiden. (Undrar vad det betyder...)
Bismarck hit och bismarck dit. Men han var dålig på att köpa örhängen men nu hade hon minsann fått ett åar i guld. Gissa vilken modell? Bismarck.

Vill ni se nån bild kanske?
Jag har ju ingen fungerande kamera så det får bli nåt från mobilen.



Hardcore Superstar!



Här färgar jag håret o har den fina wella kappan, haha.



Konsten att känna sig fin.

Nu sitter jag i soffan efter en natts sömn. (Känns som jag börjar varje inlägg med att jag sitter i soffan...?)

Shit vilken mardröm jag hade inatt! Och jag var dessutom här i lägenheten. Jag har svårt att förklara drömmar men det handlade om n väldigt ond ande iaf.
Så jag vaknade runt 2 och vågade knappt somna om igen.

Jag sitter och funderar på om jag ska sminka mig snart och rulla iväg till jobbet. Jag ska longboarda till bilen för en gångs skull. Va ett tag sen nu haha!

Som dom flesta av dom som jag känner vet håller jag alltid på att spara ut mitt hår. Jag vill ha långt!
Visst jag har håret utsläppt ibland nu också om jag tvättar det på jobbet men så fort jag sätter i löshåret känner jag mig SÅ mycket finare...
Och imorn ska jag ut och jogga med. Nu har jag slappat ihop i en vecka så nu är det dags att ta tag i livet. Jag ska ju bli fit!
Jag har 100 m (läs 1 cm) utväxt också. När jag har utväxt känner jag mig så jävla ful. Det blir ju så markant när jag färgar det så himla ljust. På frisörspråk så ligger jag i min naturliga på en 7 ungefär. Och det är inte snyggt när det växer ut till det andra vit/blonda. Håret känns flottigt, inget blir bra hur man än gör och jag ser bara konstig ut.
På så sätt är det ju bra att det är hyffsat lugnt på jobbet i veckan.

Nu ska jag gå o dölja mina finnar och mörka ringar under ögonen så jag ser lite representabel ut!

Ha det gott!
Tjah.

Konsten att vara lat.

Idag sov jag till 11. Somnade igår i soffan med datorn i knät.

Vad har jag gjort idag då som jag inte gjorde igår?
Jo jag åkte till IKEA och köpte mig en sån där laptop kudde som man ska ha datorn på när man har den i knät. Jag har hört att man kan bli steril av strålningen från laptopen. Huruvida det stämmer vet jag inte, men det känns bra med kudden. Inte lika varmt och datorn står stabilt på en platta. 149;- bara, som hittat!

Annars då? I matväg idag?
Frukosten: bestod i ca 100 vetekakor med skinka och rödbetssallad.
Lunch: glass och pocorn.
Middag: 2 vetekakor med leverpastej.

Vad säger ni dietister där ute? Nåt ni skulle rekomndera?

Annars har dagen spenderats i soffan. Hunnit tittat på Juno. Den får många plus.

Imorngon får jag ta tag i livet igen. Och på tisdag ska jag verkligen städa. På med Volbeat på högsta volym och sen ska det röjjas! Skönt...

På onsdag kommer Fernando hit med o ska tatuera sig. Ska bli kul att träffa han igen. Vi lärde känna varandra på tåget mellan Göteborg och växjö när vi satt fast i 4 timmar. Sen visade det sig att det är jossas (min ena sambo) gamla kompis.

Ha en bra natt och håll tummarna för att jag vinner budgivningen på ryggsäcken. Är ju bara den femtioelfte jag bjuder på nu...

Tjah.

Konsten att hålla humöret uppe.

Jag har kännt det halva veckan. Ensamheten väller över. Mamma och pappa är i spanien. Johan i oslo. Ingen som jag ringt eller skickat sms till har svarat. Ingen har ringt. Jag har blivit borttryckt. Gång på gång på gång. Hur ska jag kunna veta?

Just nu känner jag mig så oerhört ensam. Jag bor i en stad som jag inte ens gillar. Jag känner ingen utom Lisa och Jossa. Vad ska man göra då? Jag jobbar ute i en håla och har 2 jobbarkompisar. Vi har inte så mycket gemensamt mer än att det går bra att jobba ihop. Ska jag gå fram till nån på stan och fråga om den vill följa med mig hem?
Hur får man nya kompisar?

Jag vet gnäll, gnäll, gnäll. Men jag vill bara veta om nån tänker på mig. Om nån undrar hur det är med mig.
Jag jag jag... allt handlar bara om mig. Mn jag försöker bry mig men jag får ju inget gensvar. Och när jag fortsätter är jag bara jobbig och tjatig. Jag vet inte hur jag ska bete mig. Vad ska jag säga? Vad ska jag göra? Jag vet ingenting. Jag vill bara ha kontakt. Är det för mycket begärt?

Hela dagarna står jag och lyssnar och pratar om andras liv och intressen. Det är mitt jobb att vara intresserad av mina kunder. Men när ska nån vara intresserad av det jag gör?
Det är anledningen till att jag skickar massa sms när jag lär känna nån ny. Inte för det händer så ofta men när det väl gör det. Jag vill prata och skriva och skojja och berätta saker. Men det kan man ju inte göra för då blir man en efterhängsen jävel...

Det är svårt att hålla humöret uppe när känns såhär. Det är svårt att bara blinka bort det och byta kanal.

Konsten att vara hungrig.

Jag har vart hungrig i stort sett hela dagen. Men jag har inte haft nåt att äta så jag fick vänta. Nu har jag ätit en halv pizza och jag är proppmätt. Jag vill äta mer men jag kan inte just nu, får vänta lite.
Just det, åt nån micromat tidigare idag och brände sönder hela käften. Ont precis överallt...

Jag har hyrt 3 filmer till ikväll. American Gangster, Juno, och Cavering (?). Aja blir iaf film ikväll/inatt. Köpt god glass med som vi ska svulla i när Lisa kommer hem.

Det var allt för stunden. Ha det bra hej.

Konsten att vara bakfull.

Igår hade vi heldag. Fy fan vilken jävla dag!

Vid 14- tiden började vi göra oss i ordning. Duscha, klä på sig o sminka sig. Jag blev klar först! Weej.
Dom tog varsin cider och jag ett glas vin, för o komma i stämmning inför liseberg. Sen drog jag på Hardcore Superstar!
Hällde upp lite färdmedel i form av vin i petflaskor. Vi skulle ju vara på Lisebrg länge så man va ju tvungen att gardera sig.
Tog bussen till stans och bytte till spårvagn.

Jag åker ju aldrig spårvagn för jag behöver inte det. Men igår blev jag påmind om varför jag hatar det så mycket.

När vi kom fram till Liseberg och skulle gå in kom självklart vakten fram till just oss för att titta i våra väskor. Ja det var ju bara att erkänna och slänga vinet. 200spänn åt helvete. Hej jag är 14 år igen!
Kändes surt men ja, nu var det ju så.
På lisberg köpte vi ett Femkamps häfte. Skitkul!
Ska ni på Liseberg efter sommaren så köp ett femkamps häfte. Jag förlorade såklart, men nån ska ju göra det med. Jag vann en gren och dte var den viktigaste. Basketen. Sen spelade vi på lyckohjul.

Jag fattar inte. Man sägeer ju att om man har otur i kärlek har man tur i spel. INTE JAG. Jag har fan inte ru i nåt.

Iaf så åkte vi Ballder, 0 minuter i kö! Ska man gå på Liseberg så ska man göra det i september. Inga köer nånstans! Skitbra.
Men vi åkte bara 2. Ballder och uppsvinget. Och uppsvinget hörni... Det var höjdskräcken varning på det från i somras.
När vi kände att det var bra gick vi o delade på en kanna öl för att peppa till lite grann.
20.00 klev våra älsklingar upp på scenen. Avslutning på deras turné igår. I lööööööööv dem.
Det är synd bara att småpojkar inte kan hålla händerna i styr. Men det var tur att han inte gjorde det en gång till för då hade fått lite ont.

Efter konserten åkte vi hem. Alkoholen hade gått ur kroppen och ville fylla på den igen. Vi åkte hem, gick på toa, sminkade om, bytte om och satte på go musik. Sen var vi på G igen!
Vi stack väl ut vid 12 tiden. Trädgården hägrade.
Tyvär är jag väldigt besviken. Nästan så besviken att jag funderar på att inte gå dit igen. Det var clubarrangören Hedkandi där igår. Sämsta jävla skit jag vart med om.
Vi gick därifrån och hamnade tilll slut på The flying scotsman. En liten pub på en tvärgata till avenyn. Jättekul!
Göttig musik och göttit folk. Dit ska jag igen.

Halv 4 var vi hemma och nu sitter jag här. Trött och ont i huvet och dagen ska jag spendera på soffan, med en pizza lite senare.

Oj vad mycket det blev. Hoppas mina kära läsare inte är bakis idag så dom orkar läsa ;)

Tjah.

Konsten att vara kool.



Jag säger inget mer.

Konsten att vakna.

Idag är fredag och jag är ledig! Ändå ställde jag klockan på 08.30. Men det var för att parkeringen gick ut och jag va tvungen o flytta bilen. Nu behövde jag inte flytta bilden för jag hittade en femma på golvet! Hallelujah moment.

Idag ska vi alltså fira Jossa. Vi ska på Liseberg! Och ikväll kl 20.00 spelar Hardcore Superstar där! Man skulle INTE banga.

Nu innan dess tänkte jag ta mig till Allum för att gå på Vero Moda. Som bekant finns inget Vero Moda här i Göteborg för det är utbytt mot Rut M.fl. Skitaffär...

Tyvär kan det nog inte komma upp några bilder för ingen av oss har en fungerande kamera!

Tjah.

Konsten att stanna vid rött.

Vilken seg dag... Sjukt seg!

Imorse satte jag mig i bilen för att köra till jobbet. Då upptäcker jag att jag bor i trafikljusns huvudstad. Tarfikljus övrallt! Rött, rött, rött, rött... Jag blir tokig! Rondeller? Säger det er något?

Mamma och pappa är i spanien nu. 28 grader och sol. Skönt för dom.
Jag känner mig så jäkla rasrlös i kroppen så det är helt sjukt. Jag vill ringa, men till vem? Jag vill skicka sms, men till vem? Kan ingen bara ringa mig? Eller skicka tt sms till mig? Näe...

Måste bara passa på att skriva det här med. Dagens kund:
Äckeltanten... Fy fan. JAG VEEEEEET att man inte får säga så men ni skulle bara veta. Dt är inte roligt att stå och klippa en som stinker rök på långa vägar. Håret är ulligt o gult och stinker äckel efter alla cigaretter. Svarta utstående pormaskar på näsan och när hon öppnar munnen för att prata luktar det rutten cigarett. Själva hyn är väl typ gul/vit.
Det är så jävla äckligt. Jag slängde kappan i tvätten, diskade och steriliserade verktygen och tvättade händerna med diskmedel för att sedan sprita in dom. Blääääääääää.

Hej.


Konsten att kontrollera sig.

Ibland blir man prövad på sitt tålamod. Det är inte alltid så roligt.

Förra veckan, jag tror det var på onsdagen, stod jag pch skull diska på jobbet. Vi hade ätit lunch och det var rätt mycket disk som stod där o glodde på mig. Jag hade ett hål innan min kund så jag tänkte passa på då för sen var det fullt fram till stängning. Och det skulle då innebära att A) låta skiten stå och för höra chefens gnälle hela dagen efter eller B) försöka diska lite fort och då riskera att missa tåget hem.
Men eftersom jag hade detta hål så tog jag saken i händerna och satte igång.

Satte på diskhandskarna och drog på lite diskmedel på borsten. Tar tag i första tallriken och ska precis börja diska när "DIIIIIIIIIIIIINGDOOOOOOOOOOOONG".
Jaha en kund. tar av sig handskarna och gå ut. Det var en solkund så hon gick raka vägen in.
Går in till köket igen sätter på mig diskhandskarna. "DIIIIIIIINGDOOOOOOOOOOOONG"!!!!
Jag känner mig smått irriterad. SLiter av mig handskarna och går ut.
Ja men vad kul, det var en solkund som gick.
Jag går tillbaks in till köket och försöker för trdje gången komma igång med disken. Så jag tar på mig handskarna ännu en gång och diskar en talrik.
"DIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIINGDOOOOOOOOOOOOOOOOOONG"!!!!!
För tredje gången på rak så får jag alltså avbryta denna diskning p g a det där otroligt irriterand ljudet. Den här gången slet jag av mig handskarna och slängde dom i diskhon och gick därifrån. Sen gick jag inte in dit nåt mer.

Ikväll kom jag hem ganska tidigt. Jag är lite småhungrig på kvällarna efter jobbet så jag brukar äta lite soppa, det räcker. Så idag värmde jag upp min ost o broccoli soppa. Mmm mat...
Jag satte mig framför teven, satte ner koppen med soppa på bordet och skulle greppa efter datorn.
"SLASH"!
Helvetesjävlaskithål!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
Soppa över halva bordet och mattan och även på min strumpa.
Då var det bara att sätta sig att skura som en annan städtand. Och där var min middag borta.
Just nu är jag så irriterad att jag inte ens tänker värma en ny. Nu blir det ett glas vatten.

Nu har vi sagt uoo lägenheten så i december är det bye bye!

Sajonara.


Konsten att överleva en måndag.

Idag är det måndag som sagt. Första dagen på resten av sitt liv för det mesta. ("På måndag ska jag bärja mitt nya liv" är ju en fras man sagt ex antal gånger.)
På måndagar har jag sovmorgon. Börjar 11 och slutar 8.

Dagen har flytit på. Ganska alldaglig dag om man kan säga så. Ingen speciell kund. Inget som har hänt, varken roligt elr tråkigt. Inte ett ända sms och inte ett ända samtal. En vanlig jävla grå dag.

Hur får man en måndag färgstark?

Det är långt till helgen och idag är det 10 dagar kvar till lön. Livet känns lite sådär hopplöst just idag.

Imorgon kommer mamma och pappa hit. Dom åker vidare till spanien på onsdag vilket innebär att jag får bil! Jag har säkert skrivit det förr men jag njuter varje gång jag tänker tanken. Bil till jobbet. Bil hem från jobbet. Visst låter det bra?

Punkten.

Konsten att vara hemma.

Nu är jag äntligen hemma! Skönt!

Det är så jag skulle vilja tänka.

Åh nu är jag hemma...

Det är så jag tänker.
Jag hade gärna stannat kvar i växjö ett tag till. Inte en liten atom i min kropp vill bo kvar här nu. Hem? Det här är inte mitt hem. Göteborg har aldrig varit  mitt hem. Jag bor här och gjort i drygt ett år nu. Men det är inte samma sak som hemma. Vad är hemma då? Eller rättare sagt Vart är hemma?
Jag tror det var i Gävle. Huset i Gävle som jag växte upp i. Innerst inne så var nog det hemma på riktigt. Men nu är det sålt och nåra andra ska kalla det hemma.
Nu har vi ju ett annat hus, mamma och pappa har ett annat hus. Det ligger i Fågelsudd strax norr om Kalmar. Men jag kan ju inte kalla det för hemma. Jag har aldrig bott där och kommer aldrig göra det heller. Visst jag har ett rum där men jag har inga saker där. Förutom min supersköna säng.

Nu ligger jag i min säng och känner ingenting.
Jag känner inte kärlek.
Jag känner inte saknad.
Jag känner inte hat.
Jag känner bara ingenting.

I fredags lät jag hjärtat ta över, för sista gången.

Där sätter vi punkt för ikväll.

Konsten att lukta gott.

Igår glömde jag skriva om en kund. Inte vilken kund som helst heller utan den med världens värsta andedräkt!
Jag fattar inte. Även fast jag stod bakom henne och klippa i nacken så kände jag stanken när vi pratade, och ändå fortsatte jag att prata! (vad är det för fel på mig?)
Men vad beror detta på då? Jag kom fram till att hon är inte rökare, dricker nog kaffe ibland men hon är inte gammal. Nu kanske jag också luktar död i munnen, det känner man ju inte själv. Men jag försöker lukta fräsht iaf.

Men på tal om att lukta illa. Under nästan hela veckan har jag kännt att jag luktar illa. (Inte i munnen.)
Och jag har verkligen duschat och smörjt in mig varenda dag! Häromnatten vaknade jag, när jag låg med armen prcis vid ansiktet, av att jag luktade illa och att nåt i rummet luktade illa. Jag fattade inte vad dt var s¨jag somnade om. Morgonen därpå gick jag in i duschen. Tog min handduk och skull torka mig. AHA! Handduken stank! Här har jag gått o torka mig med denna handduk hela veckan och inte kännt att den stank! My god....
Bytte handduk och vips luktar jag lika gott som vanligt igen!

Nu åker jag till jobbet. Ha en bra fredag!

Konsten att få tiden att gå.

Idag har det vart lugnt på salongen. Men jag har ändå fått tiden att gå genom att sega ut på klippningarna så jag skulle slippa städa. Smart va?
För mina kära kollegor har dammat o skurat o skrubbat varenda liten vrå på salongen.

Imorgon ska vi ha en engelsk dag på jobbet. Vi får enbart prata engelska med varandra under hela dagen! Kan vi inte ordet vi söker får man förklara, på engelska. Det ska bli rätt kul faktiskt. Vi har däremot inte meddelat vår chef detta så vi får väl se vad hon säger.

Imorgon är det fredag och det innebär att det är lördag dagen efter. Iof är inte det så jävla kul för då ska jag jobba MEN efter jobbet sätter jag mig på tåget och rullar till Växjö.
Det ska bli ritkigt kul faktiskt!

Nu är jag trött och ska inte sova än för det är final i Hell's Kitchen!

Konsten att gå och lägga sig i tid.

Det är inte alltid lätt, och det blir sällan så.

Varje kväll sitter jag och är skittrött och säger att jag ska gå och lägga mig tidigt. Än så länge har det inte hänt, och här sitter jag än.
Det är alltid nånting som kommer i vägen när man ska sova sig. Antingen skriver nån rolig på msn elr så är det ett bra program på teve som jag bara måste se eller så ringer telefonen. Som ikväll.

Telefonen ringde när jag jag stod ich brostade tänderna. Visst du skrev igår att du skulle ringa men det har du sagt förr och dte har inte blivit av. Ärligt talat så trodde jag inte det idag heller men det gjorde du.
Vad ska jag skriva om det då? Ingenting egentligen för det är mellan oss.

Det är jobbigt i alla fall.

Men grejjen är att jag kan inte vara ledsen (=tårar) längre. Inte ens om jag försöker pressa fram en liten en (inte för att jag försöker det men ni fattar).
Jag är jätteledsen att det blev som det blev, självklart. Och nu vet jag att du läser här ibland också.
Nåt mer skriver jag inte om det.

Föresten, är det några som läser här?
Kan ni inte skriva en kommentar eller 2?
Följ mina goda vänner Jansson, Margit och Sandras exempel vettja!

natti

Konsten att våga.

Idag har vart en skön dag på jobbet. 2 av mina stamkunder. Det är alltid kul. Jag lägger alltid ner lite extra tid på mina stamkunder när jag får chansen.

Min sista kund, som jag brukar klippa och färga, kom med en bild. Som hon gjorde förra gången. Bara det att den här gången var det liiiiiite annorlunda. Förra gången färgade jag henne i en mörk kaffebrun färg med kopparpartier. Den här gången ville hon:
  •  ha kvar kopparpartierna fast göra dom ljusare
  • göra många tunna ljusa slingor i hela hårt
  • göra några svarta slingor
Den här tjejej var alltså svarhårig för 6 månader. Så ni kan ju tänka er att det inte är så lätt att få en snygg ljus nyans.

Jaja tänkte jag, jag gör väl som hon vill. Hon kommer se ut som en jävla färgpalett!!!!!

Blandade i ordning färgerna. La på det svarta i nacken och det ljusa på dom ljusa partierna. Sen fick jag en snilleblixt!
Magma har ju fått några nya nougatfärger som jag inte har testat!
Blandade i ordning och la det i tunna vävda folieslingor i resten av håret. När jag sköljde ur det höll jag andan. Jävlar om det blir oranget!
Tvättade för säkerhets skull med sliverschampo.

Det blev skitsnyggt!
MEN, hade inte hon varit som har är så skulle det sett fördjäligt ut. Men hon har jättefint hår. Hon har lååååångt. Vi har klippt upp det väldigt mkt men det är fortfarande tjockt. Ne det blev jääättefint faktiskt och jag kunde andas ut...

Nu är jag kär i wellas nya magma färg /7+.

Jag har vart ute i sprungit ikväll runt slättadamm. Blev lite senare ikväll för jag orkade inte stressa från jobbet. Dt resulterade i att jag fick springa i halvmörker och det var lite läskigt eftersom jag är mörkrädd.

Puss tjah-

Konsten att andas.

Jag var ute på powerwalk/jogging precis. Jag har ju ansträngnings astma så det kan lätt bli tungt att andas när jag anstränger lungorna hårt. Som i att springa.
Men nu har min Bricanyl gått ut i datumet så jag är ute utan den. Det brukar gå bra, gäller bara att träna upp lungorna.
Idag däremot var det jättetungt. Jag vet inte vad det berodde på. Kändes som jag hade bomull i lungorna och det var jättejobbigt.
Nu brukar jag iof inte vara mätt när jag sticker ut utan brukar göra det på kvällen när jag kommer hem från jobbet. Men idag var jag ju ledig så då passade jag på att sticka ut tidigare.

Jaja, får väl ringa vårdcentralen elr nåt.

Nu ska jag sitta o andas lite här och imorn blir dte bättre. Då springer jag EFTER jobbet.

Konsten att leva.

Jag heter Cathrin, är 20 år och bor i Göteborg.

Jag födde på Gävles BB den 12 mars 1988. Bodde på vikingavägen första året (såklart inge jag minns) men flyttade snabbt till töregatan. Fortfarande i S.Bomhus.
Det är där jag har växt upp.

Jag har alltid varit väldigt blyg. Idag skulle jag inte kalla mig blyg, snarare reserverad. Jag är verkligen inte rädd att ta kontakt med människor, men i grupp tycker jag dte är roligt att bara sitta tyst och lyssna. Titta och lyssna.



Jag gick hos en dagmamma som bodde granne med oss på töregatan. Började sedan på Björsjöskolan där jag gick 6-års, låg- och mellanstadiet.
På sommarloven var vi i spanien. Hela lovet.
 Högstatidet spenderade jag på Lillhagen. Det var nog där jag upptäckte att Gävle verkligen inte var något för mig. Verkligen inte.
Så, när gymnasiet närmade sig tog jag chansen och flyttade ner till Växjö för att gå frisörlinjen på Kungsmadskolan.
Ska jag vara ärlig så tvekade jag några gånger och var påväg att flytta hem igen. Jag är så glad att jag inte gjorde det.

Vad hade jag varit idag då? Vart hade jag varit? Vem hade jag varit?

Under alla lov och dylikt var vi antingen utomlands elr i Åre och åkte skidor. Det var sällan jag spenderade ett helt lov i Gävle.

När gymnasietiden tog slut flyttade jag hem till Gävle, över sommaren. Tanken var sedan att Kalmar skulle bli nästa anhalt men det blev Göteborg.
Nu har jag bott i Göteborg i 1 år och hunnit beta av 2 lägenheter. I somras var jag både på festival och konsert. Även en tripp till spanien, ensam.

Jag jobbar som frisör ute i Lindome på en liten MEN bra salong. Alltid mycket att göra.
I höst ska vi åka till London på hårmässa. I våras gjorde jag mitt gesällprov. (Jag veeeeet, jag har ett moment kvar som jag inte har gjort.)
Den 28 dec åker jag till thailand med 4 vänner i en månad. Därefter flyttar jag till Oslo, ensam.

Jag lever, det vet jag att jag gör. Jag lever efter mina drömmar. Är det inte härligt?
Problemet är bara att jag delar inte mina drömmar med någon. Jag lever ut dom, ensam.
Men egentligen gör det inget. För hur skulle jag må om några år om jag sitter där och veta att jag la mina drömmar åt sidan bara för att leva med en kärlek?

Jag har otur i kärlek. Det har många konstaterat efter den här helgen. Jag vet inte varför men på nåt sätt blir det aldrig bra. Hur jag än gör.
Jag har träffat killar. Men ärligt talat, har det någonsin varit på en helt seriös nivå? Ta inte illa upp nu om nån läser detta.

Jag är beredd att prov det mesta. Jag kan resa världen runt ensam om alternativet är att vara kvar på samma stället resten av livet. Men blir jag någonsin beredd på att ha ett seriöst förhållande?
Jag vetm jag är bara 20 år men och? Snart är jag 25 och sen 30.

Jag älskar att leva, men inte alltid ensam.



Konsten att stå ut.

Nu är jag hemma i götet igen och så fort jag klev ur tåget på perongn sögs kraften ur mig. Jag ville vara kvar i trygga fågelsudd hos mamma o pappa ett par dagar till.

Sov större delen av resan hem. Jag ska nog snart gå o lägga mig för jag är så hima trött.
Jag kom till jobbet vid strax eftr 16.00. Mm vad sugen jag var på att klippa och vara trevlig. Som tur var så var det 2 barn. (Om man nu kan kalla det tur.)
Men med tank på min färgning senare så var det verkligen tur.

Jag skulle färga en kund som jag färgat flera gånger innan och det är verkligen jättelätt. Det roliga med henne är att det är så fin färg hon vill ha. Riktig kopparröd.
Receptet hade jag skrivit upp klart och tydligt på kundkortet så det var bara att blanda. Koleston Perfect (färg) i botten (hon är grå) och Color Touch (lättfärg/intensivtoning) på längderna. Koleston blandas 1 del färg och 1 del väteproxid. Color touch blandas 1 del färg och 2 delar emulsion.
Felen:
  1. Blandade Koleston 1+2
  2. Blandade rätt färg men fel mängd
  3. Gjorde samma sak igen
  4. Skrev upp fel recept på kortet
När jag kommit på detta var skadan redan skedd. Hon blev mörkade i botten som jag hade förstått när jag upptäckte dessa misstag och det blev dessutom inte lika rött.

Min hjärna har verkligen inte hängt med. Öm i hela huvudet.
Men hon var nöjd och det är ju huvudsaken.

Nu sitter jag hemma i soffan och vill bara bort. Längtar till alla kommande helger där det är fullt upp.
Godnatt.

Konsten att uppskatta det goda.

Sitter framför datorn i fågelsudd och ser på min egna spegelbild i fönstret. Man är mkt snyggare när man ser sig själv i ett fönster. Min tanke va "Shit mitt hår har ju blivit långt, blank och fint. Och jag ser ju rätt bra ut utan smink, inte så blek som jag trodde."
Jag var tvungen att gå in i badrummet för att se mig i spegeln där om det stämde. Det gjorde inte det (no shit sherlock?!). Mitt hår var inte långt, blankt och fint. Blek? Jag är för fan genomskinlig! FÖRUTOM dom små röd rodnaderna som är utdelade lite här och var. Och just ja, under ögonen var jag ju blå.

Vad har jag lärt mig av detta?
Tro aldrig på en fönsterspegelbild!

Jag och mamma och pappa satt och kollade på Hitch. Jag tänkte koka ett ägg till filmen. Nyttigt och mättande. Precis vas jag behövde eftersom jag var så hungrig (?!). Innan jag ens han tänka ägg när jag öppnade kylskåpet svepte mamma förbi och drog fram brie ost, körsbärstomater och vitt vin. Jag klämde t o m i mig 4 rutor marabou. Men det får man när man varit ledsen. Dessutom är det helg.

Imorn börjar veckan. Det ska bli intressant att se hur jag beter mig under kommande vecka. (Jag tror jag är lite schitzofren)

Natt!

Tagen lista.


1 .Din mobiltelefon? tom
2. Din (o-)äkta hälft? ööh?
3. Ditt hår? blont
4. Din mamma? världsbäst
5. Din pappa? världsbäst
6. Det bästa du vet? solen
7. Din dröm inatt? svart
8. Din dröm/ditt mål? självständighet
9. Rummet du är i? arbetsum
10. Din hobby? mig
11. Din skräck? spindlar
12. Vill du vara om 6 år? livserfaren
13. Var du igår kväll? ledsen
14. Vad du inte är? falsk
15. En sak du önskar dig? pengar
16. Var du växte upp? s.bomhus
19. Det sista du gjorde? åt
20. Dina kläder? myskläder
21. Din TV? kass
22. Ditt/dina husdjur? dammråttor
23. Din dator? kass
24. Ditt humör? nere
25. Saknar någon? nej
26. Din bil? bil?
27. Något du inte har på dig? strumpor
28. Favoritaffär? tradera
29. Din sommar? snabb
30. Älskar någon?
31. Favoritfärg? grön
32. När skrattade du senast? i torsdags?
33. När grät du senast? nyss

Svaren

Konsten att klara sig själv.

Det känns inte bättre idag. Det tar tid det vet jag, men jag önskar att man bara kunde knäppa med fingrarna.

Mamma är ute och går och pappa tittar på teve. Jag sitter här med huvudvärk från igår. Det brörjar i käkarna och jobbar sig uppåt längs sidorna. Ingen rolig värk. Men en tablett skjuter bara upp det. Det blir bara bra för stunden sen kommer det tillbaks igen.

Jag skrev ju att jag var glad över den bok jag läste. (Jag har käst ut den nu.)
Nu är jag inte glad längre. Boken slutade väldigt tragiskt och jobbigt. Att en bok kan påverka en så. Bådepositivt och negativt. Jag hoppas att hon skriver en till som slutar lyckligt.

Jag somnade i soffan för jag ville inte gå och lägga mig i sängen. Där är man så utlämnad för alla tankar och känslor och dom liksom svämmar över så fort huvudet når kudden. Så jag sov i soffan. Tills mamma väckte mig mot morgonkvisten och jag tvingade ner mig i sängen ändå. Det gick ganska bra.
Ingenting på telefonen som väntat. Vad hade jag räknat med egentligen?

Nästa helg åker jag till växjö. Jag följer med alex och hennes kompisar ut. Säsongsavslutning på Terassen och det kan man ju inte missa.
Köpte en klänning igår på gina som kanske kan komma till användning då?
Jag vill vara så lite som möjligt nu i götet för där väntar en gnutta ensamhet. Och det vill jag verkligen inte ha just nu.

Tjah.

Konsten att gå vidare.

Nu sitter jag här i kalmar och känner mig tom. Det skulle ju inte sluta med ett telefonsamtal. Men nu gjorde det det och det finns ingenting jag kan göra nåt åt den saken, hur mycket jag än önskar det.

Vad har jag lärt mig den här gången då?
Att aldrig ge mig in i ett förhållande. Aldrig mer.

Någonting inom mig hände idag. Det var nåt som försvann och bestämde sig att aldrig mer utsätta sig för något sånt här igen. Det är inte värt tårarna.
Det kommer vara lite av en ny Cathrin som möter världen nu. En lite mer känslokall Cathrin. Det är lika bra att ha det på det sättet har jag förstått. Även om jag fått smaka lite på det goda som kan finnas långt där borta men allt för sällan dyker upp. Men jag offrar gärna det om det innebär att jag slipper sånt här.

Nu är det bara jag själv som står i centrum. Jag hoppas att den här hösten går fort så jag får sätta mig på planet mot värmen och släppa alla tanka och känslor i Göteborg och hoppas att dom stannar där. (Nu flyger vi iof från arlanda men jag lämnar det när jag tar flyttlasset därifrån.)
Det fick mig också att bestämma att det blir oslo nästa. Jag vill inte vara kvar i sverige och särskilt inte i göteborg.
Jag tar med mig min säng till oslo och börjar mitt nya liv där. Nytt land. Nya stad. Nytt folk. Nytt allt. Det kommer säkert vara jobbigt men hellre den jobbigheten än den här.

Nu ska jag återgå till soffan och hoppas att treon snart börjar verka.
Hoppas ni har en bra kväll för det har inte jag.

Konsten att orka.

Sitter i soffan hemma nu och väntar på mamma. Jag hatar Göteborg. Det är sant. Göteborg vill inte att man ska åka härifrån om man inte ska uppåt elr neråt. Men öster ut? Ne det är kört. Går inte. Där ljög jag. Det är klart det går. Mitt på dagen och svintidigt på morgonen men då jobbar man ju inte? Sen är det jäkla dyrt så man har ändå inte råd att åka. Så det är ju kul att mamma och pappa bor i kalmar och jag bor i staden som vägrar släppa taget.

Mamma är iaf på väg från kalmar till göteborg i bil för att vi sedan ska köra tillbaka till kalmar. Jag är sjukt trött men jag vill börja köra så slipper jag köra så mkt när det är mörkt.

Jag orkar faktiskt inte skriva mer nu, kanske tar en powernap innan mamma anländer...

Konsten att vara tyst.

Det är helt sjukt vad mina 2 samobs smäller i dörrar. Varenda gång!
Är det bara jag som inte smäller i dörrar och luckor?

Konsten att vilja.

Sitter nu här, som jag befarade, framför  idol. Nyss var han med cowboy hatten med och sjöng och ärligt talat så blir jag så jävla arg när såna som han går dit bara för att synas i teve. Jag blir dessutom arg när folk som verkligen inte kan sjunga ställer upp. Nån borde väl sagt till dom att dom sjunger dåligt?!
Jag vet att jag sjunger dåligt för det får jag höra i stort sett varje dag. Så, om mina vänner och familj säger att jag sjunger dåligt, varför skulle då en idol jury tycka tvärtom?

Idag
har det varit lugnt på jobbet. Det var riktigt skönt för det betyder att jag har kommit längre in i min bok. Vill verklign inte släppa den när jag läser.
Jag blir så glad av att läsa bra böcker. Jag tappar bort hela mig själv i boken och det älskar jag. Fly in i papperssidorna.
Den kommer nog vara utläst när veckan är slut. Sen då? Får ta med nån från mamma o pappa.

Ikväll har jag varit utpåmin promenad. Powerwalk med lagom mkt power i ca 20 min. Jogga/springa i ca 20 min. Powerwalk med extra mkt power 5 min. Springa 5 min elr tills jag inte orkar mer och eventuellt gå lite lugnare den sista biten hem för att varva ner. SÅ jäkla skönt. Men det kommer bli läskigt för det blir mörkt tidigare och tidigare och jag vet inte om jag vågar gå där när det är mörkt för det är skog och grejjer där. Slättadamm. Världens bästa motionsspår och många att välja mellan. Det ska vara variation annars tröttnar jag. Nu får vi se hur länge det håller bara. Man är ju ganska duktig på att komma på bortföklaringar.

Nu väntar snart duschen och sängen för att försvinna bort i bäckernas underbara värld.
Puss tjaaaah.

Konsten att lösa problem.

Halva veckan har gått, men inte helt smärtfritt. Måndagen var nog bra vad jag vet. Kommer knappt ihåg vilka kunder jag haft så det var nog inga problem.

Tisdagen fick ta det tunga lasset däremot. Slingningen på förmiddagen var lätt på så sätt men när den som sitter i stolen "vet bättre än mig" är t o m det simplaste svårt att genomföra. Fick dock skylla mig själv lite i det här fallet eftersom jag blandade blekningen för lös. Men jag trodde ändå att eftersom det var med 9% så skulle det gå bra ändå. Det blev det inte. Så efter 25 min i värme var hon ändå pissegul så som nödlösning blandade jag till en tjock smet med 12% och lät sitta i 5 min till. Nyansering på det sen så var det prima. Men hade jag bara lagt ner energi o hällt i lite merpulver hade jag sluppigt jobba över 20 min på lunchen.
På eftermiddagen sen hade jag den omtalade omfärgningen. På morgonen drömde jag t o m om den. Det visade sig att min kund inte alls ville ha det hon sagt till mig utan ljusare. Tyvär, sa jag, då får du boka en ny tid och betala för en ny behandling. Jag visad t o m hur färgen skulle bli och hon ville ha den!? Sen att det blev mörkare på längderna var misstag av mig. Men det gick att ordna. Och det gjorde så färgen blev jämn och fin brun som vi pratade om från början. Nöjd? Tveksamt. Men i det här fallet tror jag inte det handlar om håret för hur jag än hade gjort hade hon inte blivit nöjd.

Onsdag, idag. Hade en av mina stamkunder på morgonen som alltid blir fin i håret (tack vare mig haha ;). Vi gjorde det mörkt idag. En jäääääättefin brun som verkligen bara var brun. Mustig mörk brun. Inte varm. Inte kall. Bara brun. Det har jag saknat. Lite glamourlockar på det så var hon klar för tur till ullared.
Problemet kom efter lunch. Permanent (varför dessa permanenter?).  En jättesöt kund som jag klippt en gång förut och som solar hos oss. Det största problemet här är att hon inte kan så bra svenska. Därför blir det svårt för mig att förstå hur hon menar och för henne att förstå när jag förklarar hur det kan bli med en permanent när man både färgar och slingar håret.
Dom flesta som har lite längre hår och viss permanenta sig tror att man kan få dom är "naturliga" lockarna som man ser på bilder. Går inte. Nu finns det säkert nån frisör här i världen som inte håller med mig men så vitt jag vet och har lärt mig så går det inte. för det blir inget av det. Det är inte samma sak som att rulla håret på stora spolar när det är blött och sen låta det torka. Inte samma sak!
Vi kom iaf överens om att göra permanenten. Var kunden nöjd? Ja. Var jag nöjd? Ja kunden var ju nöjd. Blev det fint? Smaken är som röven.

I samband med permanentkunden så klippte jag mig i fingret. På med plåster och fortsätta. Grejjen var bara att när jag kommer ner till pendeltåget och ska knyta skon river jag upp det där klippsåret igen och det bokstavligt tala rinner blod. Jag har lämnat blodspår vid hållplatsen så Lindome-bor det är ingen som dött, bara jag som blött.
Hur som helst had ejag inget plåster (det har man aldrig när det behövs). Hittade däremot en tampong i väskan. Den suger ju upp vätska som bekant så det fick blir mitt plåster. Funka skitbra.

Det blev ett långt inlägg idag och det blir så ibland. Natt.






Det framtida plåstert?






Konsten att vara trevlig.

Jobbat idag. Slitit. Det är en sakt jag undrar över. När man går till frisören, är det då meningen att jag som frisör ska gissa vad kunden vill ha? För det har hänt mig ett antal gånger. Och hur stor är chansen att kunden blir nöjd om jag måste gissa mig till resultatet?

Sen till det här med att vara trevligt. Råkar man ringa fel, och man dessutom ber om ursäkt, kan man inte bara lite trevligt säga att inte gör nåt och sen lägga på. Gör det så mkt att ringa fel? Är det så himla jobbigt?

Aja, jag ska släppa och gå vidare. Inte haka upp mig på sånt fjant.

Jag och angi har bestämt oss nu att vi ska vara fit for fight när vi sätter oss på planet mot bangkok (peking egentligen men sen blir det ju till bangkok). Så nu är det ut o gå o springa minst 3 ggr i vecka och spara all onyttigheter till helgen MEN man får göra undantag i veckan om man är så ledsen att allt känns skit elr om nån av er har vart dumma i huvet. MEN man måste få dåligt samvete.

Så nu ska jag verkligen försöka hålla det här. Hösten kommer ju och man gör ju inte så mkt annat än kommer hem o glor på teve.

Nu ska jag lägga mig och läsa min nya bok Sjöljungrun av Camilla Läckberg- Den sjätte boken i serien. Grymt bra böcker skriver hon om ni ska börja läsa nåt nytt. Men börja med första boken Isprinsessan.