Konsten att känna sig ful.

Jag känner mig verkligen skitful just nu. Uppsvälld och flottig.

Dagen har vart ganska lång. Kom o tänka på sen sak. Vissa människor kan få en att prata, prata, prata och prata. Igår när jag noppade ögonbrynen på en kvinna pratade vi i oändlighet. Under dom 10 minutrarna hann vi prata om allt från fotboll, skolmassakern i finland och hur internet kan påverka människor bra och dåligt. Munnarna gick i ett. Hon berättade grejjer, jag berättade grejjer. Helt sjukt vad färdigpratad för dagen jag kände mig när hon gick därifrån.

Idag kommer jag knappt ihåg vad jag hade för kunder. Men den började med huvudvärk. Hade en 12årig tjej som sista kund. Jag blir så jävla irriterad när håret är så elektriskt och tovigt. Det är en ilska som byggs upp inom mig som jag inte kan beskriva. Men jag sväljer den. Kan ju inte skälla ut ungjäveln för att hennes hår är elektriskt, eller?

Va in på Gina efter jobbet o köpte på mig lite baskläder och en klänning. Finemank, jag är pank...

Imorn åker jag till Växjö efter jobbet.

Just det, nu är det över. Nu är kontakten i stort sett uppsagd. Du har uppenbarligen inget att säga mig och jag har inget mer att säga dig. Jag försökte men fick ingen respons. Det är nu jag bryr mig, inte om 2 veckor.

Hejdå!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback