Giftermål?
Det jag kommer ihåg mest av min drlm inatt var tt jag skulle gifta mig. Jag vet att jag drömde innan det också men det sitter bara på tungan o vill inte ut.
Men det här giftermålet iaf.. Usch dett var hemskt. Jag och en kompis hade pratat o skämtat om att vi skulle gifta oss på sommarn. Sen blev det helt plötsligt allvar och det var den dagen då vi skulle gifta oss. Vi hade inte träffats under alla dessa månader som gått förutom nu på cermonidagen. Jag känner verkligen känsaln av att jag skulle behöva gifta mig fast'n att jag inte ville. Han hade ju bjudit in alla sina kompisar och jag hade inte sagt till nån. Det var bara min mamma o pappa o min moster där som höll på o fixa med maten och sånt till festen efteråt.
Men så var vi iaf i kyrkan och jag grät för mamma ville inte lyssna på mig när jag försökte säga att jag inte ville.
Så gick vi igenom hur vi skulle sitta och jag ick inte ens välja brudklänning själv utan det var beröllopsentrepenören s om hade med sig olika alternativ och alla var skitfula!
Så satt vi o tittade när hon visade klänningarna och hon hade hyrt in dansare o allt som skulle uppträda och helt plötsligt ramlade jag av stolen.
Näe mamma hade sett brudklänningarna så sa hon att hon verkligen inte ville att jag skulle ha nån av dom. Och det ville ju inte ag heller. Men det började närma sig cermonin så mamma sa åt mig att gå o vila. Och när jag var påväg ner till rummet så tror jag att kände känslar i hela kroppen tt om jag gifter mig är det kört så jag tror jag tvingade mig jsälv att vakna. Det kändes precis som det. För jag verkligen slog upp ögonen.
Usch vilken känsla det var...
Men det här giftermålet iaf.. Usch dett var hemskt. Jag och en kompis hade pratat o skämtat om att vi skulle gifta oss på sommarn. Sen blev det helt plötsligt allvar och det var den dagen då vi skulle gifta oss. Vi hade inte träffats under alla dessa månader som gått förutom nu på cermonidagen. Jag känner verkligen känsaln av att jag skulle behöva gifta mig fast'n att jag inte ville. Han hade ju bjudit in alla sina kompisar och jag hade inte sagt till nån. Det var bara min mamma o pappa o min moster där som höll på o fixa med maten och sånt till festen efteråt.
Men så var vi iaf i kyrkan och jag grät för mamma ville inte lyssna på mig när jag försökte säga att jag inte ville.
Så gick vi igenom hur vi skulle sitta och jag ick inte ens välja brudklänning själv utan det var beröllopsentrepenören s om hade med sig olika alternativ och alla var skitfula!
Så satt vi o tittade när hon visade klänningarna och hon hade hyrt in dansare o allt som skulle uppträda och helt plötsligt ramlade jag av stolen.
Näe mamma hade sett brudklänningarna så sa hon att hon verkligen inte ville att jag skulle ha nån av dom. Och det ville ju inte ag heller. Men det började närma sig cermonin så mamma sa åt mig att gå o vila. Och när jag var påväg ner till rummet så tror jag att kände känslar i hela kroppen tt om jag gifter mig är det kört så jag tror jag tvingade mig jsälv att vakna. Det kändes precis som det. För jag verkligen slog upp ögonen.
Usch vilken känsla det var...
Kommentarer
Trackback