När varje dag känns likadan.

Verkligen bara skitväder ute. 12 grader varmt och det här ska vara juli?


image12Man blir så deppig av det här vädret.  Man sitter bara o tänker o lyssnar
på lugna fina låtar. Men det är mysigt.

Såg en snutt på Den gröna milen. Jag kan verkligen inte hålla tårarna inne när jag ser på den filmen.
Lite ensam känner man sig allt. Det gör alla någon gång. Men nu är det ju sommar och då ska man vara glad. Går det i det här vädret? Tveksamt. Allt blir bara så jobbigt. Depp i rask takt.
Det blir ju alltid värre framåt natten? Eller hur var det.
Ska man gå o lägga sig i en stor kall o tom säng, igen. Jag vill inte det. Jag vill ligga nån annanstans. I en annan säng. Tur att jag har min kudde att krama.
Fan är det för fel på mig egentligen?
Varför är jag så lipig?
Jag vill ha hem resten av familjen nu... Bara för en stund i alla fall. Så jag får krama dom. Jag vet att det inte var länge sen vi var samlade allihop men det känns som en evighet sen. Man behöver familjen.

We all know sadness
And I feel your pain
Well everybody knows a little loneliness sometimes
'Cause we're all the same


There's a way to keep going
Step by step
Try to fix what's been broken
Brick by brick
While your life will keep coming
Year after year
Drain the pain
Tear by tear
Drain away the pain
Tear by tear


Over and out.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback